Jag skriver av mig om livet och saker jag burit inom mig.
Det är så makalöst skönt att få skriva ur sig mina känslor och
gå loss med fingrarna över tangentbordet. Fingrarna dansar och alla känslor likaså.
Jag har alltid älskat att skriva men det är inte förrän några år sedan
jag vågat visa mina ord.
Visst har jag bloggat, men det är ju inte riktigt samma sak
som att berätta texter ur sitt liv.
Du och jag mot världen...
"Jag minns när vi möttes och jag minns hur dina vilda lockar
"Jag minns när vi möttes och jag minns hur dina vilda lockar
i din lejonman ramade in ditt vackra ansikte.
Vårt första möte blev inte det gladaste för du berättade att din syster just gått bort
och jag minns att jag var lika chockad och tystlåten som du.
Du berättade allt för mig och med det förtroendet växte vår vänskap sig allt starkare.
Vi började att träffas allt tätare och vi gjorde allt som vi ville göra.
Livet var här och nu och vi var båda singeltjejer och levde livet i högsta hastighet...."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv din kommentar här...